Idag är det exakt 3 månader sen som Martin och jag blev oskiljaktiga. Vi brukar sitta och minnas tillbaka, exakt vad som hände när vi började träffas och det är inget annat än leenden som infinner sig på våra läppar. 3 månader är ingen lång tig, för jag vet att det kommer bli mycket mycket längre. Men under de här månaderna har det hänt så mycket och vi har upplevt så mycket tillsammans. Vår kärlek blir starkare ju mer dagarna går och vi kommer varandra närmare. Även om vi under den senaste tiden varit ifrån varandra mycket, så har bandet mellan oss bara växt. Men snart får jag ha honom hemma på heltid, vilket kommer bli underbart! Sjukt underbart...



Eftersom jag inte skrivit på länge så ville jag egentligen bara säga hej till de kämpar som fortsätter kolla in min blogg (väldigt imponerande) och jag har egentligen inte så mycket att säga, mer än en liten kärleksförklaring till den finaste jag har. Men jag kan ju slänga in att jag kände att jag behöver rutiner i mitt så orutinerade liv, så har jag börjat med morgonpromenader, vilket har gett till pinsam träningsvärk i ryggen. Ehm, men jag rör på mig iallafall och dom ligger på 1-1½ timme, varje dag! Jag är nöjd. Just nu är jag inne i nån Idol-anda också och är helt fast. Jag som hata Idol förra året, vad har hänt? Just nu är det omröstning om vem som går vidare till fredagsfinalerna, bla bla. Annars börjar Grey's imorgon och som jag väntat! Haha.

Så äre! ♥